10 FRÅGOR x2

Så. Här kommer ett låååångt inlägg med mina svar på mina tio frågor jag tilldelats av Lovisa och Julia, samt mina egenpåhittade 10 frågor längst ner.

Lovisas svar:

1. Hur var du när du var 15?

Jag var tyst, blyg och duktig. Gjorde liksom det som förväntades av mig. Hade i princip felfria betyg, la ner mycket tid på att vara en duktig fotbollsmålvakt (fastän jag tröttnat för länge sen, men folk sa att jag var bra), ställde inte till med något, var noll rebellisk och yttrade aldrig åsikter.

Åh, jag var så jäkla rädd och osynlig. Olyckligt kär och olycklig i allmänhet. Jag ville helst kliva ur den jag var, rollen jag hade och bara bli en som vågade lite mer.

Och det är lite ironiskt egentligen att jag har förändrats så jäkla mycket under dessa åtta år, men ändå känner jag likadant just nu. Som att jag är fakkin' 15 år igen.

2. Vilken är din favoritkrydda?

SALT. Alltså, salt, salt, salt på allt!

3. Anser du dig vara troende?

Nej. Åtminstone inte religiöst, men jag tror på ~*andliga väsen*~

4. Hur gör du din bästa frisyr?

Jag har ingen bästa frisyr, men alla frisyrer där jag har flätor, pannband, färgglada snoddar eller en mix av alla tre är jävligt roliga att göra. Och enkla. Bah att fläta lite, snodda lite och på mä pannband lix.

^tre bra frisyrer

5. Vilken är den första förändringen du gjort utseendemässigt de senaste åren?

Den första förändringen som banade väg för hur jag ser ut idag är nog att jag började måla i mina ögonbryn. De gav mig liksom ett löljigt bra självförtroende i att jag kan fan utstyrsla mig i vad. jag. vill. Bakom mina ögonbryn kan jag va mig själv, typ.

^Bild från dagen efter min student 2010 innan jag blivit med arga ögonbryn.

6. Hur ser din handstil ut?

7. Är du extrovert eller introvert? 

Jag är ganska extrovert rent socialt, men är väldigt introvert rent känslomässigt. 

8. Om pengar inte vara något bekymmer: vilket är ditt drömresemål?

En tidsresa till 90-talet most def.

9. Vilken teve-serie bör alla se?

Jag är sämst i hela världen på att titta på serier och skulle helst vilja skriva Wild Kids från '05 pga bästa barnprogrammet evuuurr. Men har sett båda säsongerna Orange is the new Black nyligen och den tycker jag att alla bör ge en chans, så jag säger den serien.

10. I klassisk Värvet-anda: vill du rekommendera något? 

Ja, att ni läser det här lilla inlägget av En blommig tekopp. Det tyckte jag var fakkin' skitroligt.

~*~

Julias svar:

1. Vilket är ditt bästa second hand fynd?

^Min plysch-soffa med tillhörande fåtölj som jag bara pungade ut 600 spänn för när de annars kostar minst 2000, men oftast skitmycket mer, att köpa second hand. 

2. Hur ser din handstil ut? (gillade denna fråga så kör på den igen)

Redan svarat påååå jö föffän.

3. Kollar du på en bra serie just nu? Vilken?

Inte just nu, pga avslutade Orange is the new black nyligen.

4. Vilken är din bästa musikvideo?

DEN SOM JAG ÄR MED I SÅKLART!!!!

5. Tips på hur man tar sig ur en emotionell svacka?

Har varit i en emotionell svacka i över ett år nu, heheh. Men typ att acceptera att en är ledsen och att en kommer vara det ett tag. Under tiden det är skit ska en försöka sysselsätta sig så mycket som möjligt och vara med peepz en gillar. OCH ATT GÅ TILL EN KURATOR. Bästa tipset!

6. Vilken är din bästa selfie?

^kanske den här från halloween då jag var Sailor Jupiter/Sailor Snus.

7. Vem är din största feministiska förebild?

Jan Björklund.

LOL NEJ. Ameh, shit, att välja EN största är ju som att välja mellan sina barn. Men GUDrun Schyman är ju queen!

8. En anekdot från din bästa resa. (inte en fråga but u get the point)

Har ju inte rest så värst mycket alls, men gjorde ju en trip till Dublin och hälsade på Oskar med min kompis Emma för några år sedan. På söndagen hade vi 3 planerat att åka ut till några jäkla klippor (donno vad de heter och bryr mig fan inte, fakk geografi och sånt shit #2cool4school) och titta på sälarna <--- obs viktigt att det är just bestämd form, för de kändes som väldigt heliga, inte som vilka sälar som helst liksom utan söndags-sälarna-vid-klipporna-i-Dublin-Fan-vad-vi-explorar-världen-OMFG!!!

I alla fall. När vi åkte dit blev jävla storm, med piskande regn och kyla från da very cold hell. Men vi gav inte upp, vi hade såna förväntningar och vi skulle fan se sälarna. Så vi köpte ett paraply, som höll i cirka fem minuter pga blåste sönder. Ändå hade vi fortfarande modet uppe, och gick ut mot klipporna. Och spanade. Och spanade. Och hoppades och väntade för snaaart snaart skulle väl sälarna dyka upp! Snaaaart så.

En liten stund till!

En endaste säl då?

Kom igen, en jääävla säl kan väl dyka upp!?!?!

Antal minuter vi väntade: en jävla evighet

Antal sälar vi såg: 0. NOLL!!!!!!!

Antal krossade drömmar: 3

Vet inte om det var en rolig anekdot, kanske roligare om man var en av de 3 som tittade tillbaka på misären, men det är most def en story att berätta för barnbarnen om den dagen i Dublin vi inte fick se sälarna. Då får de lära sig var besvikelse är för något.

^jag kallar denna: ett minne från en sälspaning som slutade i besvikelse och förkylning

9. När senast hände något som gjorde dig riktigt glad?

När jag och Millan lyckades servera en SKITBRA, lyckad och på riktigt VUXEN middag bestående av medium rare pepparbiff, sötpotatisgratäng och ugnsrostade grönsaker. Vi bjöd Anton och han gav tummen upp! FAKKIN' YEY!

10. När senast hände något som gjorde dig riktigt arg?

Kan inte minnas när jag var riktigt arg senast, helt ärligt. Men antagligen blev jag arg pga nån snubbe eller gubbe.

~*~

Och nu till den delen där jag ska tilldela 10 frågor och nominera 10 pers. Den sista delen är ju skitsvår för det känns som att alla redan har blivit nominerade? Och många har kanske lessnat på den här listan? Det känns som att den snarast kommer hamna på veckorevyns utelista, typ. MEN det skulle ju vara kul om Monkinodraw skulle komma tillbaka till blogosfären igen, så henne kan jag nominera. Annars nominerar jag alla som vill och som ser sig själva vara tjejer. För här kommer tio GRRRL POWAH-frågor:

1. Vilka egenskaper gillar mest hos din bästa tjejkompiz?

2. Vilken är din favoritlåt av den bästa kvinnliga artisten du vet?

3. Vem är din favorit-brud-skådis?

4. Hur skulle den ultimata kvällen med dina GRRRL's se ut?

5. Vilka är dina topp 3 mest inspirerande kvinnor?

6. Vilken kändistjej skulle du vilja bjuda på dejt?

7. Vilken är din absoluta favorit-bloggerska?

8. Du är fast på en öde ö! Vilka 3 kick ass brudar skulle du vilja ha med dig vid din sida och varför?

9. Vilken är den bästa kvinnliga karaktären du vet?

10. Slutligen: Vad gör du för att hålla ihop systerskapet?

OBS!! Om du tar dig an de här frågorna, länka gärna dina svar i en kommentar hos mig så får jag läsa vad du har svarat!

Puss & kram!

BU-FAKKIN-HU

Blogginlägg författat av en som lider av komplex. Innehåller självömkan med spår av total misär.

Är hemma min pappa. Med andra ord är jag 2 emotionellt fakked app för att klara av min lilla hemstads så kallade cityhets. Hade någon form av plan när jag åkte ut hit att försöka bli vän med mig själv igen, men det ledde liksom istället till den oklara gif:en ovan? OBS pekar ej fakk jo x2 pga jag känner mig cool, för det är jag cirka 0% just nu. Utan fakkar systemet av den enda anledningen att jag måste dölja trycket på tröjan eftersom att den är stulen #teenagecrime minus teenage pga är 23 år 

Alltså, fan, jag känner mig bara så jäkla värdelös. Alla runtomkring mig bah fakkin' glänser i deras talanger, förmågor i ~*den ljuva konsten*~ att ragga, framgångar, hobbys, asbra personligheter, självförtroende, motivation och visioner. Och jag tänker för ofta på att jag inte kan något. Jag är liksom bara en fasad av hårt målade ögonbryn och coola kläder änd thäts it.

Kan inte ett jävla blixtnedslag bara träffa mig och ge mig något som tar mig någonstans? En endaste talang i något?

Liksom, det enda målet jag har i mitt liv för stunden är att lära mig kissa stående så att jag slipper leta en endaste jäkla buske till som går att gömma sig i till sommarn då en hänger utomhus. När den visionen eventuellt blir uppnådd kommer den inte leda till mer än att jag kan spexa till det genom att ställa mig och kissa bredvid kukbärarna (eller åtminstone cismännen) som har privilegiet att pissa vart fan de vill. Även om den grejen antagligen kommer kännas befriande och jävligt FAKK JO SYSTEMET.

BRÖL.

Just nu suger lajfet ordentligt igen.

Det jag värdesätter mitt i detta är (utan inbördes ordning):

1. kompizar 

2. kläder

3. selfies

4. öl

5. att klara av att kliva upp på morgonen.

6. Paradise Hotel.

Har för övrigt blivit nominerad x2 i den här jäkla coola-bloggerskor-som-ger-varann-10-frågor-att-besvara-på-grejen som cirkulerar just nu, och det känns ju uppriktigt KUL men ändå för mycket ångezth för att ta tag i.

Sorry att jag suger.
Kompenserar i att vara snygg i alla fall.

10 ANLEDNINGAR ATT JAG SER ARG UT PÅ BILDER

1. Det förväntas av tjejer att alltid le och se glada ut, annars är de bittra. Alltså kan inte räkna alla de gånger som t.ex. hetero-cis-killar (och cirka inga andra) har sagt "le lite! :-)))" åt en. Jag tänker att det kan höra ihop med att kvinnor helst ska vara flörtiga, fnittriga och glada - dvs vara tillgängliga. Tjejer som däremot ser allvarliga ut är oattraktiva. Ur da male gaze, of course.

2. My pose, my choice.

3. Snusen ramlar ut om jag ler för helhjärtat.

4. Jag har inga känslor. Förutom arg, sur och bitter det vill säga.

:-)

5. Är en skillad arg:ing <--- FÖRSLAG PÅ NYTT ORD I SAOL 2015 Fick t.o.m. vara med i mina kompisars musikvideo pga "är bra på att se sur ut".

6.  Män som drar liknande ansiktsuttryck vid posering knappast anses som bittra utan snarare som manliga.

7. Den arga smileyn :-@ är den enda med ett snabel-a i sig. Och snabel-a:n är ju knixigare än många andra tecken.

8. Jag tycker att jag rent fotogenisk är snyggare när jag ser arg ut.

9. Människor reagerar och blir provocerade av det. Senast häromdagen skrev en kille till min lillasyster och frågade om det var hennes syster som alltid såg sur ut på bilder. Sedan motiverade han med "du ler ju och ser liksom olika ut på varje bild, hon ser bara sur och likadan ut hela tiden". Många vuxna, däribland mina föräldrar, morföräldrar, kompisars föräldrar etc., undrar också varför jag ser så arg ut. "Hon är ju inte det egentligen". Nä, det är jag inte. Men å andra sidan är jag inte heller glad hela tiden, egentligen.

10. Jag känner mig såhär bekväm när jag ska dra på mig ett "spontant" leende på beställning:

3

Här får ni två pixliga webcambilden eftersom att systemkameror är töntiga (obs dyra och något jag inte kan med) och jag vill följa dem med 3 punkter:

1. Kjolen (!!!) som jag har på mig haffades på second hand för en femtilapp. Den är den mjukaste evvah.
2. Fashionabla vänner är bra att ha, typ som Edgar. Då kan man få fantastiska tshirtar, som den jag har på mig på bilden, helt jäkla gratis?!?!11
3. Ljusa strumpbyxor som går i min bleka hudton är något jag har underskattat. Det är ju ungefär som att vara barbent vilket = det fakkin' bästa som finns. Efter snus, brudar och feminism.

ETT FRIHETSBERÖVANDE SOM KOMMER MED MITT KÖN

Igår kväll satte jag och en vän oss på bussen hem till henne. Efter oss kliver en man in och placerar sig vid sätet intill våra. Jag känner igen mannen eftersom jag han har fikat på mitt jobb och jag har upplevt honom som en lite skum typ som ställer konstiga frågor bakom en trevlig fasad. Han har bland annat joggat ikapp mig när jag har varit påväg hem från jobbet och frågat om jag ska hänga med till Friskis&Svettis. Jag har aldrig tolkat honom som hotfull, mer som att han saknar viss social kompetens och är speciell.

Mannen frågar mig vad jag gör på fritiden mer än att snusa, säger att han gillar min filosofiska utstrålning och sedan undrar om jag och min vän är ett kärlekspar (varpå han påpekar i samma mening att han inte är lojal mot homofobi.) Jag svarar artigt, men är besvärad eftersom bussen inte ens har börjat köra än och mannen är obehaglig.

När jag har förklarat att jag och min vän inte är tillsammans utan bara kompisar som ska hem till henne och käka middag berättar han vart han bor. Sedan drar han en historia om att han har en diskmaskin, men inte vet vart han ska placera diskmedelstabletten och skulle behöva hjälp med det av mig. Jag säger skämtsamt att han får klara det själv och han säger "förstående" att ja, jag förstår att du inte har tid ikväll, för du ska hem till din kompis, men nästa gång du har möjlighet vet du vart jag bor.  Jag säger att jag inte tänker komma hem till honom någonsin och han börjar istället att anklaga min vän för att det är hennes fel att jag inte har möjlighet att följa med honom ikväll. Sedan kräver han av henne att hon ska berätta för honom hur han ska lösa problemet med diskmaskinen, varpå hon säger att det inte är hennes ansvar att lösa det åt honom.

Plötsligt byter han ämne till att mina ögonbryn är vackra, att jag är snygg och påstår sig själv vara ett kap som jag är dum att inte utnyttja. Jag säger motvilligt "tack" till komplimangerna (äcklades av att behöva göra det, men är för rädd för hur han skulle reagera om jag inte visade hans förväntade uppskattning), förklarar att jag har en pojkvän (vilket jag inte har, men likadant är jag rädd för att säga att jag inte vill ha ett fan med dig att göra), men liksom vad jag än säger byter han samtalsämne för att återkomma till att jag ska besöka honom i hans hem nästa gång vi ses. Han undrar vad jag vill ha på min pizza och erbjuder mig att äta den hos honom bland annat.

Någonstans under hela konversationen och bussresan har han nämnt att han ska av vid macken, vilken är samma busshållplats vi ska av vid, och samtidigt som jag är rädd funderar jag på hur vi ska kliva av bussen. Liksom kommer han följa efter oss? Vart ska vi gå? (direkt hem till min vän var uteslutet, eftersom han skulle veta vart hon bor) Vad kommer han att göra? Men lyckligtvis är han antagligen förvirrad av mörkret och kliver redan av två hållplatser innan. När han reser sig är jag så rädd att han ska försöka att kyssa mig och jag vet att kanske ingen skulle ingripa för att stoppa det. Men han kliver av med ett "hej då" och ett äckligt flin.

I många fall står jag upp för mig själv, liksom när en man bara är dum i huvudet. Men i det här fallet var jag bara så jäkla rädd, eftersom han kändes helt jäkla opålitlig bakom sin pålagda trevlighet. Ingen på bussen kan ha anat hur obehaglig han var om de inte lyssnade på samtalet ord för ord, för samtalet hölls liksom i god ton från hans sida och från påtvingad artighet från min. Skulle han ha försökt att närma sig hade ingen reagerat förrän han redan hade hunnit smita ur bussen.

Och det räcker inte med att jag vet att det gick bra den här gången. Den här mannen vet vart jag jobbar och jag fasar för den dagen han kanske fikar där igen. Tänk om han kommer fram till mig på stan och förväntar sig att den här gången ska jag följa med honom hem. Någon gång kanske jag måste säga nej på riktigt och vem fan vet hur han reagerar då.

Situationer som den här händer tjejer hela jävla tiden och varje gång vi kommit därifrån oskadda får vi vara tacksamma och hoppas på att det inte händer igen. Men det gör det. Någon gång kanske vi inte går därifrån oskadda. Hur vi än klarar oss eller inte är våran frihet berövad varje. jäkla. gång. Vi äger aldrig oss själva på riktigt eftersom att vi alltid är maktlösa i dessa situationer.

Och jag är så inihelvete ledsen att jag var tvungen att säga "tack" varje gång han kränkte mig.

MENS: MENSVÄRK (ERA SVAR)

Här kommer ett ganska långt och fakkin' asviktigt inlägg om mensvärk, dvs era svar på mensvärksfrågorna. Jag är så glad att ni ville ställa upp, svara och dela med er för det går verkligen inte att mens är tabu när vi går igenom den här jäkla värken. Tillsammans kan vi med livmödrar stötta varandra och lära de utan mens hur pissigt det kan vara. Och hur fakkin' otillåtet det är att nonchalera mens och stämpla det som äckligt. Nästa gång det inträffar föreslår jag lämpligt straff såsom dumstrut och en dask i fejjan med en blodig tampong.

1. Har du ofta/mycket mensvärk? Hur påverkar den dig i vardagen/livet?

har mensvärk ca var tredje mensgång och är fett splittrad ang. mensvärken för den är a) så jävla fakking onödig och brutal b) jävlig för istället för att jubla för att kroppen fungerar och ger en mens blir en förlamad c) rätt skön ibland i och med att en blir lite förvarnad och inte behöver bloda ned trosor, byxor, nån känslig stackars snubbe

~*~ 

Tycker att det är så svårt att svara på den här frågan. Mest pga jag inte VET vad som är "normalt"? Alltid när jag har sagt att jag har ont så har jag fått medlidande och trösteord om att "ja, så är det ju för alla". MEN JAG VET JU INTE OM ALLA HAR SAMMA SMÄRTA SOM JAG?? Har absolut NOLL koll på om jag har a) vanlig smärta b) sjukt mycket smärta eller c) sjukt lite smärta. Det gör ont vid varje menstruation. Jag blir ofta illamående och får JÄTTEOFTA den här grejen: nåt som känns som typ små grusbitar som åker från magen ner till ANAAAAALEN. (Skämmigt ord så caps lockade dat shit 4 added effect) Det är en jättekort men jätteintensiv smärta, om jag är ute och går måste jag stanna helt och vänta på att det går över, ofta dubbelvikt av smärtan, ofta kan jag inte ens andas när det här händer. Oftast försöker jag dölja att det händer och då måste jag trycka naglarna ner i handflateköttet för att inte skrika rätt ut :)))

~*~ 

brukar variera, men när jag får det är det typ 2 första dagarna och fyfan, no me gusta. blir för det mesta mycket tröttare när jag har mens också, så ligger i sängen och sover, har ont, och springer ibland på toa för att färga vattnet rött. äter ibuprofen on the clock, ungefär. OCH!! får typ alltid rallybajs första dagen??? inte jävla najz kombo.

~*~ 

Har sjuuuuuhuukt ont dagen innan mensen anländer samt första och andra dagen, känns typ som att livmodern håller på att explodera alternativt äta upp mig inifrån. Kan ej jobba eller fungera som en vettig människa så spenderar dessa två dagar under täcket och lever på chips och värktabletter fungerar ej, har testat typ ALLT. Har varit såhär sen jag slutade med mina p-piller för två år sen, innan hade jag bara ont typ två gånger om året. Har funderat på att börja med dem igen bara för att det är så jäkla onice att vara levande död ibland även om det bara är tre dagar i månaden, men pallar ej att börja fippla med hormoner och grejer igen :c

~*~ 

I mina år som ung teenager hade jag helt sjuka mensvärkar. Fakking insane, förstörde på många sätt mitt sociala liv. Hade sådana fruktansvärda kramper att jag var tvungen att ligga sängliggandes pga kunde varken gå eller stå hela dagar, vilket gjorde att jag missade mycket skola osv = skitdåligt alltihop. Eftersom det bara eskalerade med tiden sökte jag hjälp på ungdomsmottagningen och fick som råd att käka p-piller för att reglera värken. Och fakking halleluja, det hjälpte!! Sedan dess hade jag "normala" mensvärkar som (som självklart också suger) men som istället gjorde ont dagen innan och en-två dagar in på mensen och ofta hjälpte med värktabletter. Sedan typ två år tillbaka har jag bytt till minipiller istället och har typ aldrig mens: no mens=no mensvärk <333

~*~ 

Har nu inte haft mens sen början på året, men då jag haft mens när jag ätit p-piller och dylikt har jag varit sängliggande i 1-2 veckor. Utöver mensperioden styr den fortfarande himla mycket. 
Jag har alltid värk innan; problem och ont i urinblåsan och tarmarna, värk i lederna, huvudvärk, mag- och ryggvärk. Sedan eskalerar det under mensen och ebbar ut någon dag efter att mensen är över. 

2. Hur kändes din allra värsta hittills upplevda mensvärk? (Alla detaljer, skräckberättelser och blodigheter är varmt välkomna.)

min allra värsta mensvärk hade jag typ tredje gången jag hade mens och var därför blyg och försynt och rädd för att prata om det. satt och härdade ut i skolan, grät på toaletten, grät hos läraren och fejkade influensa och fick resten av dagen ledig

~*~

När jag var kanske 14-15 och hade haft mens i några år redan. Var på släktmiddag men var tvungen att ursäkta mig och gå upp på övervåningen pch lägga mig. Låg i sängen och mådde SÅ JÄVLA DÅLIGT samt höll mig om magen pga smärtan. Kändes som om jag skulle svimma. Blev spyfärdig och hann precis upp i tid för att kräkas i handfatet. Var jätteskakig men lyckades göra rent efter mig. Sen svimmade jag :))) (har bara svimmat max 5 ggr i mitt liv) 

~*~

då jag fick åka in på akuten och få jävla *dropp* pga utomjordslig smärta. :)))) var blekare än blekast (läpparna syndes inte), kräktes, trodde jag skulle svimma men klarade mig ifrån det iaf. mensvärk x1000, upphöjt i vätskebrist + tom mage = ej att rekommendera.

~*~

Någon gång under första året med mensen som kömpis hade jag riktigt jävla panikont och kräktes konstant i typ tre dagar, svimmade när jag rörde mig för mycket (typ rörde lilltån för hastigt) och var helt jävla likblek. Var upp på akuten en sväng men blev avfärdad jävligt snabbt med ett "äh det är bara lite mensvärk, det går över snart, drick mycket vatten och ta en alvedon"

~*~

Oh herrejesus. Fan vad ont man har haft. Kommer ihåg en gång när jag gick på högstadiet och hade såndär crazy mensvärk innan jag började med p-pillrena. Satt på någon lektion och krampade sönder och iprenen jag slängt i mig hjälpe såklart inte. Kunde inte koncentrera mig på någonting att än just den sjuka smärtan och knöt både nävar och bröt av pennor under bänken pga visste inte vart jag skulle ta vägen. Pratade senare med en lärare efter lektionen om att jag mådde dåligt och ville gå hem, hon påpekade att jag såg blek ut och förstod att jag inte mådde bra. Självklart blyg som jag var och tabubelagt som mensen var i mina ögon vågade jag inte säga att det var mensvärk utan självklart ville jag gå hem pga influensa eller liknande. Så jävla synd att jag inte vågade säga riktiga anledningen?! Hon hade ju säkert förstått! Hoppas kidsen idag vågar säga till om mensvärk, lika normalt som man vill gå hem för någon annan värk.

~*~

Kunde inte resa mig upp, kunde inte hålla i ett vattenglas själv, grät när jag gick på toa, kunde inte gå. Min partner kunde inte sätta sig i vår säng för att jag hade för mycket ont. Utöver den jävla pissvärken, blödde jag fruktansvärt mycket. Blödde igenom många plagg och var tvungen att springa på toa och byta skydd hela tiden </3

3. Har du något riktigt kick ass tips för att bota mensvärk?

mitt bästa mensvärkstips: lakritste samt choklad. så jäkla klyschigt men verkligen sant pga frisätter diverse substanser i hjärnan vilka verkar lindrande.

~*~

 Nää verkligen inget bra eller nyskapande. :(( Är en sån som älskar att springa, och mensvärken brukar lätta när jag ger mig ut på en runda. Men det sista en vill göra när en har menzflow e nog att röra på sig, så det tipset är kanske inte till så stor hjälp

~*~

extra starka tabletter, varm mat äten (gärna i sängen) ur matlåda -> fungerar som värmekudde(/låda) mellan tuggorna. onani!!!!!!!11två släpper det värsta trycket nå jävulskt, mmmmmh. samt varm dusch<3

~*~

VARMA BAD. Det enda som fungerar för mig. Nu har jag inget badkar längre så brukar ligga i fosterställning i duschen, tyvärr inte lika effektivt men hjälper lite!

~*~

För mig har det alltid hjälpt att lägga sig i sängen med en värmedyna eller värmekudde på magen, i kombo med någon värktablett. Självklart med en Marabou och tjutvänlig mysfilm <3

~*~

Ja, okej!! Viktiga saker att tänka på är att hålla leder varma (fot- och handlederna är mkt viktiga); dricka mycket vatten; filt lindad hård runt magen (som från revbenen ner till rumpan OCH addera värmekudde eller dylikt om en vill/alternativt sätt dig i duschen/badkaret med duschmunstycket mot magen under varmt vatten); om en kan (!!), rör på dig; om en brukar ha mycket värk, ta en värktablett så fort en känner minsta lilla så att det inte bryter ut; mens är en inflammation i kroppen och om en har jobbig mens borde en rusta upp innan med bra saker som är bra för immunförsvaret (som ingefära, vitlök); och sen har jag egentligen tusen till men kommer inte på fler