tisdag 31 mars 2015

BLEH


Åh, bloggen, vad i helvete ska jag göra med dig? Var får lilla du plats i denna värld av perfekt redigerade bilder á systemkamera när jag bara har en webcam + iphone? Mitt i alla pasteller och listor, DIYs, äventyr, storstadsromantik och organiserade inlägg. Alla bloggar verkar vara så nischade, men du är fan mer som jag - helt fakkin' vilsen och oordnad och spretig och deppig.

Jag känner att jag inte har något att berätta längre. Alla tankar om systraskap, feminism och potentiella blogginlägg verkar vara lagrade på en mapp som kräver ett lösenord jag inte har listat ut än. Eller så har min hjärna råkat ut för ett virus, vilket inte är så konstigt då jag ingen gång i mitt liv har garderat mig med ett skydd. 

Readerz, don't mind my sentimentala dravel ovan ^. MEN:

Har ni nåra heta tipz om hur en kan få någon som helst kreativ inspiration tillbaka? Vad vill ni läsa om här? Vad gillar ni med (det som en gång var) den här bloggen? Och vad ska jag kasta långt åt fanders?

Just nu känner jag bara en jobbig känsla kring allt som har med den här bloggen att göra, och det vill jag ju inte då jag gillar den egentligen.

Plus att jag känner mig guilty, för ni klickar ju trots allt in här varje dag.

Tack på förhand,  puss i cyberspäce.

5 kommentarer:

Nina sa...

Jag klickar in här varje dag för att jag tycker att du är en asskön tjej + vettiga åsikter! MEN för min del förväntar jag mig inga fenomenala feministiska power-inlägg varje gång och du behöver inte känna någon press att du måste skriva ett sånt varje blogginlägg. Jag tycker fan det är lika nice att klicka in och läsa om en kul kväll du hade en gång eller en tråkig måndag, eller om du hittat en ny favvis-öl. De där power-inläggen kommer lite då och då naturligt från dig känns det som, och det varvat med egentligen lite meningslösa vardagsgrejer är perfa!! Gillar din blogg och gillar DIG <3
Just för att du är ärlig och säger att du inte vet vad du ska skriva osv gör bloggen äkta. Klart man inte kan veta hela tiden <3 No pressure

Lovisa sa...

Alltså vad skönt ändå. Vad skönt det är att du också är hela jävla du och inte nischad och perfekt och genomtänkt. Det är nog det jag gillar. Har hängt här ett tag utan att kommentera men jag gillar din blogg, det är najs med blandning, najs med någon som ändå verkar leva ett liv jag kan relatera till.

lovisa sa...

ja men exakt som de ovan! skriv om varu vill näru vill huru vill. bloggen är ASSKÖN som den är!! <2+1

Ida sa...

Jag älskar allt med denna blogg. Du är en fantastisk människa bara genom att vara och skriva om vad som fucking helst. Du har gett mig mycket med ditt systerskap, och du behöver inte känna att du måste prestera någonting alls, du är inte skyldig någon nått. Men om du känner för att skriva något en dag, om det kommer för dig när du minst anar det, då är det bara att sätta ned händerna på tangentbordet och skriva hääääääj manda's back.
och vi kommer alla bli så glada att få ta del av ditt liv igen. <3

hmle sa...

i love it, totally love it.
släpp ångesten och prestationen!